Käftsmäll

lördag 24 maj 2014

Fy vad jag inte vill leva i eller med den här kroppen längre! Jag är så trött på att vara stor. Helt ärligt, jag är måhända inte störst men jag känner mig störst.
Vi har ingen stor helkropps spegel här. Jag har därför ingen aning om helheten. Men idag... Ja fyfan. Käftsmäll! Testade kläder i en affär. Förutom att ljuset, som alltid i provrum, inte var speciellt smickrande så kändes det som en käftsmäll att se hela kroppen på en gång.
Jag springer runt här, känner mig lättare och starkare. Kan göra mer saker, saker som innan stoppades på grund av vikten eller gjorde det svårare. Ni vet det kändes som om någonting måste hänt! Men icke!!! När jag nu testade två one size koftor och båda var för små pga brösten. Faktiskt way too small så känns det lite i hjärtat. Speciellt när affärsbiträdet påpekar att det är en one size som ska passa alla när hon tittar på mig iklädd koftan. Och den inte passar och hon menar det på ett sätt "den passar inte du är för stor". Då sticker det, svider det och bränner det i hjärtat. Lite extra.
Nu köpte jag koftorna ändå. För dem kommer att passa! Det jag egentligen vill säga till affärsbiträdet är " du ser bebisen i vagnen jag kör runt? Det betyder att jag har varit gravid relativt nyligt och alla kroppar tar en graviditet på olika sätt. Endel blir mindre och andra blir större. Uppenbarligen blev jag och min kropp större." för faktiskt jag skäms. Jag skäms över att vara såhär stor! Jag skäms över att folk inte verkar förstå att det är gravidkilon. Att dem tror att kroppen och vikten liksom är jag.
Så nu jävlar! Juni månad börjas det!

Etiketter: mammakropp

♥ ♥ ♥ untitledBEAUTY | It's complete randomness.

22:21 | back to top | 0 comments

Comments:

Skicka en kommentar

<< Home

Käftsmäll

lördag 24 maj 2014

Fy vad jag inte vill leva i eller med den här kroppen längre! Jag är så trött på att vara stor. Helt ärligt, jag är måhända inte störst men jag känner mig störst.
Vi har ingen stor helkropps spegel här. Jag har därför ingen aning om helheten. Men idag... Ja fyfan. Käftsmäll! Testade kläder i en affär. Förutom att ljuset, som alltid i provrum, inte var speciellt smickrande så kändes det som en käftsmäll att se hela kroppen på en gång.
Jag springer runt här, känner mig lättare och starkare. Kan göra mer saker, saker som innan stoppades på grund av vikten eller gjorde det svårare. Ni vet det kändes som om någonting måste hänt! Men icke!!! När jag nu testade två one size koftor och båda var för små pga brösten. Faktiskt way too small så känns det lite i hjärtat. Speciellt när affärsbiträdet påpekar att det är en one size som ska passa alla när hon tittar på mig iklädd koftan. Och den inte passar och hon menar det på ett sätt "den passar inte du är för stor". Då sticker det, svider det och bränner det i hjärtat. Lite extra.
Nu köpte jag koftorna ändå. För dem kommer att passa! Det jag egentligen vill säga till affärsbiträdet är " du ser bebisen i vagnen jag kör runt? Det betyder att jag har varit gravid relativt nyligt och alla kroppar tar en graviditet på olika sätt. Endel blir mindre och andra blir större. Uppenbarligen blev jag och min kropp större." för faktiskt jag skäms. Jag skäms över att vara såhär stor! Jag skäms över att folk inte verkar förstå att det är gravidkilon. Att dem tror att kroppen och vikten liksom är jag.
Så nu jävlar! Juni månad börjas det!

Etiketter: mammakropp

22:21 | back to top