Dejliigt

| Bloggen | Om mig | Länkar |

torsdag

torsdag 10 april 2014

Nu har jag gått långt idag också. Till en mataffär långt bort vi brukar köra bil till. Förutom motion av att promenera blir det även träning av att köra vagn här. Det är verkligen inte barnvagnsvänligt! Eller ännu värre handikappsvänligt!!! Det är hål i marken, ojämn mark, det är träd i vägen, det är typ 2-3 dm höga kanter, det är för trångt för att komma förbi och ibland ja då finns det typ ingen trottoar värt namnet trottoar eftersom den är hur smal som helst. Det är lite äventyr över det så att säga.
Kroppen gör ont. Har fortfarande besvär från foglossningen. Det har snart gått 5 månader. När jag kommer till Sverige igen blir det till att kolla upp det om jag fortfarande känner av det då. Styrketräningen är det inte mycket med. Så jävla dålig. Men uppsatsen har tagit all min tid när grodan sovit. Sen vill jag ju att hon ska få frisk luft. Och hon älskar att åka vagn. Ligger och tittar, myser och sover. Så promenader har gått före styrketräningen. Ja jag är till och med så skadan av uppsatsen att jag nu försöker trycka control S hela tiden för att spara texten jag skrivit. Detta är första helt lediga dagen från uppsatsen på 2 veckor eller nåt liknande i antal dagar. Igår satt jag två timmar och fixade alla referenserna. Inväntar besked från handledaren... ni vet domen, bära eller brista.
Ikväll blir det chill. Sambon har jobbat dubbelt denna veckan. Nätter och dagar. På allvar alltså. Och är sliten av detta. Såklart. Jag är sliten av att grodan inte låter mig sova om nätterna. Hon är iofs själv också trött av detta under dagarna. Häromnatten fick hon sova bredvid mig i sängen. Eller mer rätt hade nog varit att säga, bredvid brösten. Så här tuttig har hon inte varit tidigare. Inte ens när hon var nyfödd. Men det går väl över. Hellre nu än om 2 veckor när jag verkligen behöver sömnen inför sista racet med uppsatsen.

Etiketter: mammakropp, Vardagskonturer