Studier

tisdag 8 oktober 2013

När man bara går hemma har man tid för en blogg har jag märkt. Speciellt när det enda jag har att göra är att ta mig igenom en väldigt tråkig bok, på engelska. Ingenting fastnar och intresset är borta efter en halv sida.
Då gör man allt annat istället, vad som helst, bara man slipper boken.

När jag tänker tillbaka på min tid som student är det väl egentligen detta jag minns. Alla dessa jobbiga böcker att läsa, skriva referenser och omöjliga uppgifter att skriva i ett paper. Och för många uppgifter. Frustration, ångest och stress. Och att alltid ha det hängandes över sig. Man är aldrig ledig.

Men nu börjar det närma sig slutet, har aldrig varit så här nära examen.
Sakta men säkert tar jag mig dit...

Det är ganska många i min omgivning som nu har tagit steget och börjat plugga. Som svär, stressar och får ångest. De tackar nej till inbjudningar och sitter kvällar och helger med de där jädra papers inlämningarna. Japp jag är glad över att studera på 50%, och på distans.
Samtidigt är det också ett uppvaknande för dem tror jag, att studera är inte en dans på rosor.

Jag hoppas att liten är lugn om dagarna första halvåret så att jag verkligen kan ta min examen.

En hel del i min omgivning har ingen examen, dem ligger efter med ett par tentor eller ett examensarbete, eller både och. Att få jobb och veta att man får jobb utan examen lockar inte till att lägga ner tiden. Och tiden går och går. Därför vill jag göra en sista ansträngning, kraftsamling och detta för mig, enbart mig, en investering för framtiden. Som även var mitt motto när jag sade upp mig från en fast tjänst för att påbörja studierna. Bland allt varsel, personalnedskärningar och nedläggningar så kommer jag inte stå där som drabbad och helt utan utbildning i framtiden. Vilket hände mina kollegor på mitt allra första jobb.

Etiketter: Vardagskonturer

♥ ♥ ♥ untitledBEAUTY | It's complete randomness.

13:41 | back to top | 0 comments

Comments:

Skicka en kommentar

<< Home

Studier

tisdag 8 oktober 2013

När man bara går hemma har man tid för en blogg har jag märkt. Speciellt när det enda jag har att göra är att ta mig igenom en väldigt tråkig bok, på engelska. Ingenting fastnar och intresset är borta efter en halv sida.
Då gör man allt annat istället, vad som helst, bara man slipper boken.

När jag tänker tillbaka på min tid som student är det väl egentligen detta jag minns. Alla dessa jobbiga böcker att läsa, skriva referenser och omöjliga uppgifter att skriva i ett paper. Och för många uppgifter. Frustration, ångest och stress. Och att alltid ha det hängandes över sig. Man är aldrig ledig.

Men nu börjar det närma sig slutet, har aldrig varit så här nära examen.
Sakta men säkert tar jag mig dit...

Det är ganska många i min omgivning som nu har tagit steget och börjat plugga. Som svär, stressar och får ångest. De tackar nej till inbjudningar och sitter kvällar och helger med de där jädra papers inlämningarna. Japp jag är glad över att studera på 50%, och på distans.
Samtidigt är det också ett uppvaknande för dem tror jag, att studera är inte en dans på rosor.

Jag hoppas att liten är lugn om dagarna första halvåret så att jag verkligen kan ta min examen.

En hel del i min omgivning har ingen examen, dem ligger efter med ett par tentor eller ett examensarbete, eller både och. Att få jobb och veta att man får jobb utan examen lockar inte till att lägga ner tiden. Och tiden går och går. Därför vill jag göra en sista ansträngning, kraftsamling och detta för mig, enbart mig, en investering för framtiden. Som även var mitt motto när jag sade upp mig från en fast tjänst för att påbörja studierna. Bland allt varsel, personalnedskärningar och nedläggningar så kommer jag inte stå där som drabbad och helt utan utbildning i framtiden. Vilket hände mina kollegor på mitt allra första jobb.

Etiketter: Vardagskonturer

13:41 | back to top