Dejliigt

| Bloggen | Om mig | Länkar |

Första tiden hemma - orosmoment

torsdag 10 oktober 2013

Ett återkommande orosmoment för mig är "första tiden hemma". Inte gällande att "shit! ska den där lilla människan följa med oss hem?!" eller "klarar vi verkligen av detta, och vad händer om den skriker och inte slutar, vad gör man då?". Nej för mig handlar det om att omgivningen vill komma och hälsa på. Sedan beroende på när liten väljer att titta ut så är det julafton också. Julafton för oss innebär mycket folk på sambons sida.

Jag är rädd för baciller och virus som liten kommer att komma i kontakt med! Ett jättestort orosmoment för mig! Vilket jag själv förstår låter lite "ehh vad är problemet?!" och "Det är ju bara att säga till att man inte kan komma och hälsa på om man är sjuk?" eller "Ni kan ju stanna hemma på julafton, ni måste ju inte vara med?".
Till saken hör att på min sida av släkten, kan människor förstå information och budskap, de gör även som man vill och säger utan att ifrågasätta. Ni vet på ett moget och vuxet umgängessätt.

Nu till orosmomentet. Min sambos sida av släkten däremot, dubbelt upp, är inte alla så mottagliga för sånt här, ja liksom information och budskap som innbär ett nej. Även om "vissa människor" fått informationen om att "vid sjukdom = inget besök" så dyker vissa upp ändå, för att vissa vill det själva och vissa tycker själva att man kan det. Julafton är för övrigt "heligt". Skulle inte den lilla nya familjemedlemmen eller min sambo närvara är "deras julafton förstörd", i varje fall tycker vissa detta. Och gissa vem som får skulden. Gissa vem som förstört julafton. Jo jag. Självklart jag. Det spelar ju inte heller någon roll om jag mår dåligt och har väldigt ont efter förlossningen och att vi av den anledningen stannar hemma själva och tar det lugnt. Vilket inte hade varit helt omöjligt ellerhur.

Vi snackar om en släkt där "vissa människor" ringde 10 gånger på en timme och undrade när min sambo (jag var ju inte lika viktig) skulle dyka upp hemma hos värdparet på julafton. För, hör och häpna, tomten hade ringt och sagt att han skulle komma någon gång vid 18:00 istället för 19:00 och min sambo (28 år) fick inte missa tomten, det var ju "jättesynd/jättehemskt". Vi satt i lugn och ro och åt gröten hos mina föräldrar och hade precis öppnat julklapparna vid 17:00 när vissa satte igång. Detta förstörde givetvis för mig och min familj. Så från dess att vi satt vid bordet till att vi hade 5 minuter kvar av körvägen ringde vissa, arga och irriterade var dem också, fastän min sambo sa från början att "vi har bestämt att vi kommer vid 19:00 tiden och vi är inte intresserade av tomten" så fortsatte vissa. Vi fick tillslut hastigt bege oss för att få dem att sluta och för att upprätthålla en god fortsatt stämning, och möttes av att vissa var arga och snäsiga när vi kom fram 18:15. Och tomten... ja tomten kom inte förran 19:05 ändå, eftersom det tar tid att dela ut julklappar. Så himla tråkigt.

Baciller och virus är ju inte så bra för en nyfödd, som inte ens är en månad gammal, kanske bara 10 dagar? Jag fick själv astma av en förkylning till exempel. Andras bebisar har fått ligga på sjukhus för dem blivit så dåliga. Jag menar det är väl ganska vettigt att inte utsätta en nyfödd bebis för 25 människor, i jultider mitt bland förkylningar och influensor? Det tyckte min släkt i varje fall. Vad sambons släkt, eller vad "vissa människor", tycker vet jag inte ännu. Eftersom min sambo inte vågar säga något än. Det enda vi vet är att det är "jätteviktigt att ha julgrejerna uppe! Har man inte julgrejer måste man köpa det!" - "Inte precis det vi vill lägga pengarna på just nu i ett nytt hus och med en nyfödd bebis! Stjärnor, julgardiner och ljusstakar i varenda fönster".

Jag tror att det kommer bli som såhär i slutändan. Min sambo firar jul med sin släkt och jag får fira jul med min familj. Detta är vad sambon själv har föreslagit. Eftersom att sambon inte kan stå emot "vissa människor" på grund av att han mår dåligt över vad dem säger och hur dem beter sig i så fall. Med andra ord kommer "vissa människor" ha splittrat en nybildad familjs första jul. Men hellre det än att liten blir sjuk och hellre att jag får skulden för att ha förstört julafton för att liten inte firar med sambons släkt än att liten blir sjuk. Så där har jag satt ned foten. Likaså kommer jag aldrig glömma eller låta sambon glömma att han valde "vissa människor" framför sin, nu kommande, "egna familj". Jag kommer även låta "vissa människor" få veta vad jag tycker och tänker om vissas härskartekniker och beteenden. Nu kommer sambon ha en egen familj. Hans gamla familj kommer som nummer två, nu har han en egen familj som ska prioriteras som nummer ett.

Ja fortsättning följer... på hormonmonstrets historia om juletiden.

Etiketter: Graviditeten, Vardagskonturer