 BM besök
onsdag 25 september 2013
Nyss hemkommen från ett BM besök.
Allting såg jättebra ut, skönt. Har i och för sig inte direkt varit så orolig. Visst kände man att det hängde över sig att det är stor risk för missfall första tiden. Men varför oroa sig flera gånger om. Jag menar om jag springer runt och tänker att någonting är fel eller jag är orolig så är det ju väldigt onödigt faktiskt om ingenting händer? Eller jag är orolig för förlossningen. Bättre att skita i det och händer det så händer det, ta itu med det en gång istället för hela tiden.. Oroa sig över problemet en gång istället för två gånger. Personligen tycker jag det är beundransvärt hur folk orkar springa till privata inbokade ultraljud varannan vecka eller sitta med doppler, "bara för att kolla och stilla oron". Likadant hur man orkar stressa och skrämma upp sig inför förlossningen långt i förväg. Själv har jag inte haft någon tid över till sånt här. Men det är beundransvärt att folk orkar ta sig igenom en graviditet som gör detta. (Och nej det är inte menat som sarkastiskt).
Det enda jag känner just nu inför förlossningen är väl mest:
1. jag vill inte spricka.
2. jag vill inte bajsa ner mig.
3. jag vill helst inte ligga med värkar i 2 dygn.
4. jag vill helst kunna vara så pass medveten så jag vet vad jag gör och säger.
Utöver detta så vill jag inte gå in med inställningen tänk om bebisen är sjuk, tänk om jag blir sjuk, tänk om navelsträngen snurrar sig runt halsen, tänk om den inte ligger rätt, tänk om det händer något så att det blir akut kejsarsnitt också vidare. Allt kan hända men jag tar inte med mig detta in till förlossningen i förväg.
SF måttet var 30cm, hjärtslagen 144 - som alla andra gånger. Denna gången så gömde sig liten hela tiden när vi skulle lyssna på hjärtat. BM kände och trodde att liten låg med ryggen på vänster sida av magen. Coolt att kunna klämma lite och känna det så. Själv får jag ju knappt peta på magen utan att sambon säger "akta den! det måste ju göra ont!" :)
Tycker det är så mycket man ska tänka på. Gå på visning på förlossningen, bestämma vilken vårdcentral liten ska ha och ja det var säkerligen fler saker. Imorgon ska vi på första mötet med föräldrargruppen. Fårse vad det är för något, är inte så intresserad av att gå dit enbart för att presentera oss själva. Vill ha fakta och nyttig information liksom :)
Etiketter: Graviditeten
♥ ♥ ♥ untitledBEAUTY | It's complete randomness.
14:02 | back to top |
0 comments
<< Home
|
 BM besök
onsdag 25 september 2013
Nyss hemkommen från ett BM besök.
Allting såg jättebra ut, skönt. Har i och för sig inte direkt varit så orolig. Visst kände man att det hängde över sig att det är stor risk för missfall första tiden. Men varför oroa sig flera gånger om. Jag menar om jag springer runt och tänker att någonting är fel eller jag är orolig så är det ju väldigt onödigt faktiskt om ingenting händer? Eller jag är orolig för förlossningen. Bättre att skita i det och händer det så händer det, ta itu med det en gång istället för hela tiden.. Oroa sig över problemet en gång istället för två gånger. Personligen tycker jag det är beundransvärt hur folk orkar springa till privata inbokade ultraljud varannan vecka eller sitta med doppler, "bara för att kolla och stilla oron". Likadant hur man orkar stressa och skrämma upp sig inför förlossningen långt i förväg. Själv har jag inte haft någon tid över till sånt här. Men det är beundransvärt att folk orkar ta sig igenom en graviditet som gör detta. (Och nej det är inte menat som sarkastiskt).
Det enda jag känner just nu inför förlossningen är väl mest:
1. jag vill inte spricka.
2. jag vill inte bajsa ner mig.
3. jag vill helst inte ligga med värkar i 2 dygn.
4. jag vill helst kunna vara så pass medveten så jag vet vad jag gör och säger.
Utöver detta så vill jag inte gå in med inställningen tänk om bebisen är sjuk, tänk om jag blir sjuk, tänk om navelsträngen snurrar sig runt halsen, tänk om den inte ligger rätt, tänk om det händer något så att det blir akut kejsarsnitt också vidare. Allt kan hända men jag tar inte med mig detta in till förlossningen i förväg.
SF måttet var 30cm, hjärtslagen 144 - som alla andra gånger. Denna gången så gömde sig liten hela tiden när vi skulle lyssna på hjärtat. BM kände och trodde att liten låg med ryggen på vänster sida av magen. Coolt att kunna klämma lite och känna det så. Själv får jag ju knappt peta på magen utan att sambon säger "akta den! det måste ju göra ont!" :)
Tycker det är så mycket man ska tänka på. Gå på visning på förlossningen, bestämma vilken vårdcentral liten ska ha och ja det var säkerligen fler saker. Imorgon ska vi på första mötet med föräldrargruppen. Fårse vad det är för något, är inte så intresserad av att gå dit enbart för att presentera oss själva. Vill ha fakta och nyttig information liksom :)
Etiketter: Graviditeten
14:02 | back to top
|
Om mig
Född i mitten av 80talet och gravid med första barnet, BF 131202.
Här kan ni följa min graviditet, vardagskonturer och filosoferande.
|
Länkar
http://56kilo.se/
|
Dejliigt ♥
En annorlunda gravidblogg.
BF 131202
Vardagskonturer
Filosoferande
♥ ♥ ♥
Kategorier
Filosoferande
Graviditeten
Pyssel
Shopping
Vardagskonturer
|
Skicka en kommentar